Bedragarnas metoder – så kan du skydda dig
När bedrägerimetoderna blir alltmer sofistikerade behöver vi förhålla oss skeptiska till information och kontaktförsök, oavsett om det är via mejl, sms eller telefon. Bara att vara medveten om riskerna är ett steg på vägen. Här går vi igenom några av de vanligaste metoderna som bedragarna använder sig av, och ger dig några tips på hur du kan skydda dig.
(Uppdaterad 25-10-02)
Phishing
Phishing, eller nätfiske som vi ofta säger på svenska, är den mest välkända bluffmetoden där bedragare skickar e-postmeddelanden för att försöka lura mottagaren att klicka på skadliga länkar eller avslöja personlig information. Sådana bluffmejl var tidigare ganska enkla att avslöja, men bedragarna har blivit mer sofistikerade och skickligare på att få mejlen att verka trovärdiga, inte minst med hjälp av AI. Var misstänksam.
Smishing
Smishing står för ”sms-phishing” och är en variant av phishing som använder sms istället för mejl. Bedragare skickar textmeddelanden för att försöka lura mottagare att avslöja personlig information eller ringa upp ett telefonnummer. Om du får ett oväntat sms från ett okänt nummer, klicka inte på några länkar. Om du misstänker att det rör sig om ett bedrägeriförsök, vidarebefordra meddelandet till det nya kortnumret 7726.
Vishing
Vishing betyder ”voice phishing”. En metod där bedragare använder vanliga röstsamtal via telefon för att lura folk. De kan utge sig för att vara från en bank eller annan trovärdig organisation. Syftet är att få dig att lämna ut känslig information som koder eller kortuppgifter, eller få dig att logga in eller verifiera något med BankID. Kom ihåg att seriösa företag inte ringer upp och begär personlig info på det sättet. Lägg på luren, lämna inte ut några känsliga uppgifter och logga aldrig in med BankID på någon annans uppmaning.
Spoofing
Så kallad spoofing är ett av bedragarnas vassaste vapen. De använder manipulerade telefonnummer för högre trovärdighet, så att de ser ut att ringa eller sms:a från ett nummer som tillhör ett seriöst företag. (Liknande metoder kan även använda i mejl för att förfalska en avsändaradress.) Spoofing används som ett led i vishing-angrepp tillsammans med social manipulation (se nedan) för att lura offret att lämna ut sina uppgifter eller föra över pengar. Telia har säkerhetslösningar som stoppar miljontals spoofade samtal men du behöver trots det vara försiktig.
Quishing
En teknik där bedragare använder QR-koder för att lura potentiella offer. En QR-kod är som du säkert vet en grafisk kod som används för att lagra och dela information som till exempel en webblänk, och som du scannar med din smartphone. Liksom de övriga metoderna syftar quishing till att stjäla känslig information, installera skadlig programvara på din mobil eller förmå dig att besöka osäkra webbsidor. Att skilja på äkta och falska QR-koder är svårt, så var vaksam på sammanhanget.
Social manipulation.
Det är viktigt att påminna om att oavsett vilken av metoderna ovan som bedragarna använder för att kontakta dig så är det den sociala manipulationen i sig som är svårast att kontra. Inte minst i telefonbedrägerier där den som ringer upp kan låta mycket trovärdig och hjälpsam. De kriminella använder ofta skrämseltaktik, spelar på dina känslor och vill göra dig stressad så att du inte tänker klart. De kan till exempel påstå att de ringer från din bank eftersom de har sett obehörig aktivitet på ditt bankkonto. För att kunna hjälpa dig att säkra ditt konto vill de sedan att du ska identifiera dig med till exempel BankID. Gör inte det!
Bedrägeriförsöken kan ofta vara mycket sofistikerade och väl iscensatta, men du kan alltid lägga på och istället ringa upp det företag det handlar om via deras listade nummer.
Så skyddar du dig mot bedrägerier – 5 tips.
Var vaksam på bluff-sms och bluffmejl: Klicka inte på okända länkar, ladda inte ned appar på uppmaning och lämna aldrig ut känsliga uppgifter som lösenord eller pin-koder. Rapportera misstänkta sms till kortnummer 7726.
Var vaksam på bluffsamtal. Trots att vi och andra operatörer har filter som blockerar bluffsamtal kan de ändå slinka igenom. Om något känns fel, lägg på luren.
Logga inte in med BankID på uppmaning från någon som kontaktat dig. Läs inte heller upp engångskod från bankdosa eller liknande.
Kontrollera alltid webbadresser innan du går vidare. Det gäller oavsett om du får länken i mejl, sms eller via QR-kod. Bedragare kan skapa falska nätbutiker eller sidor. Felstavade företagsnamn som är snarlika det riktiga är ett tydligt varningstecken (till exempel ”tel1a” istället för ”telia”).
Använd ett säkerhetsprogram som kan varna för farliga eller opålitliga webbsidor och blockera skadliga program. Till exempel Telia Trygghetspaket.